{"id":1044,"date":"2012-06-14T14:18:37","date_gmt":"2012-06-14T14:18:37","guid":{"rendered":"http:\/\/revistakuvendi.org\/?p=1044"},"modified":"2012-06-14T14:19:05","modified_gmt":"2012-06-14T14:19:05","slug":"1044","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/revistakuvendi.org\/?p=1044","title":{"rendered":"FJALIMI Q\u00cb I DHA FUND LUFT\u00cbS S\u00cb FTOH\u00cbT"},"content":{"rendered":"<p><strong><br \/>\n<a href=\"http:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0b1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-medium wp-image-1046\" title=\"A0b\" src=\"http:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0b1-300x168.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"168\" srcset=\"https:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0b1-300x168.jpg 300w, https:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0b1.jpg 640w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\u00a0FJALIMI Q\u00cb I DHA FUND LUFT\u00cbS S\u00cb FTOH\u00cbT<\/strong><\/p>\n<p><strong>THIRRJA Q\u00cb NDRYSHOI BOT\u00cbN: \u201cZOTI GORBA\u00c7OV, SH\u00cbMBE K\u00cbT\u00cb MUR\u2019\u2019<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Nga Frank Shkreli<\/strong><\/p>\n<p><strong>Kur Zoti Ronald Reagan filloi nga detyra e presidentit t\u00eb Shteteve t\u00eb Bashkuara m\u00eb 1981, <!--more-->qind\u00ebra miliona njer\u00ebz nga perandoria e ish-Bashkimit Sovjetik dhe Evropa Lindore vuanin n\u00ebn diktatura t\u00eb ndryshme komuniste.\u00a0 Regjimi komunist sovjetik k\u00ebrc\u00ebnonte bot\u00ebn me mij\u00ebra arm\u00eb b\u00ebrthamore dhe ndihmonte l\u00ebvizjet komuniste an\u00eb e mban\u00eb bot\u00ebs, t\u00eb cilat p\u00ebrpiqeshin q\u00eb me forc\u00eb t\u00eb vendosnin n\u00eb fuqi regjime komuniste n\u00eb shtete t\u00eb ndryshme t\u00eb Afrik\u00ebs, Azis\u00eb dhe Amerik\u00ebs Latine.<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>25 vjet\u00eb m\u00eb par\u00eb, me 12 Qershor 1987, Presidenti i Shteteve t\u00eb Bashkuara, Ronald Reagan viziton Berlinin dhe para port\u00ebs Brandenburg mbajti fjalimin historik, ndoshta, sipas disa ekspert\u00ebve m\u00eb i r\u00ebnd\u00ebsishmi i presIdenc\u00ebs s\u00eb tij, me t\u00eb cilin sfidoi bot\u00ebn komuniste dhe udh\u00ebheqsin e at\u00ebhersh\u00ebm sovjetik, Mikhail Gorba\u00e7ov duke iu drejtuar me fjal\u00ebt:<\/strong><\/p>\n<p><strong><em><span style=\"text-decoration: underline;\">\u201cZoti Gorba\u00e7ov, n\u00ebqoftse k\u00ebrkon paq\u00eb, n\u00ebqoftse d\u00ebshiron begati p\u00ebr Bashkimin Sovjetik dhe Evrop\u00ebn Lindore, n\u00ebqoftse k\u00ebrkon liberalizim, eja tek k\u00ebjo port\u00eb. Zoti Gorba\u00e7ov, hape k\u00ebt\u00eb port\u00eb.\u00a0 Zoti Gorba\u00e7ov, sh\u00ebmbe k\u00ebt\u00eb mur.\u2019\u2019 <\/span><\/em><\/strong><\/p>\n<p><strong>Presidenti Reagan n\u00eb at\u00eb fjalim, q\u00eb sipas gazet\u00ebs m\u00eb t\u00eb madhe gjermane Bild,\u201dndryshoi bot\u00ebn\u2019\u2019 tha gjithashtu se \u201cKrush\u00e7ovi m\u00eb 1950-at parashikoi se do t\u00eb \u2018varroste\u2019 P\u00ebrendimin.\u00a0 \u2018\u2019Por\u2019\u2019, ish-presidenti amerikan shtoi\u00a0 se \u201cn\u00eb P\u00ebrendim sot ne shohim\u00a0 nj\u00eb bot\u00eb t\u00eb lir\u00eb e cila ka realizuar nj\u00eb nivel begatie dhe mir\u00ebq\u00ebnjeje p\u00ebr popujt e vet\u00eb, e pa sh\u00ebmbullt n\u00eb histori.\u00a0 N\u00eb bot\u00ebn komuniste, ne shohim d\u00ebshtime, prapambetje teknologjike, r\u00ebnje t\u00eb standardeve n\u00eb sh\u00ebndetsi, madje edhe munges\u00eb ushqimi.\u00a0 Sot, Bashkimi Sovjetik gjithnj\u00eb nuk mund t\u00eb ushqej popullin e vet.\u00a0 K\u00ebshtuq\u00eb, para bot\u00ebs sot shpaloset nj\u00eb e v\u00ebrtet\u00eb e pashmangshme dhe e pamohueshme: se liria t\u00eb \u00e7on drejt\u00eb begatis\u00eb, se liria z\u00ebvend\u00ebson armiq\u00ebsit\u00eb e vjet\u00ebra midis shteteve. Liria \u00ebsht\u00eb fituesja\u2019\u2019, tha nd\u00ebr t\u00eb tjera Presidenti Reagan 25 vjet\u00eb m\u00eb par\u00eb n\u00eb Berlin.<\/strong><\/p>\n<p><strong>Par\u00eb historikisht, n\u00eb t\u00eb v\u00ebrtet\u00eb, ky fjalim ishte nj\u00eb vazhdim i politik\u00ebs s\u00eb tij t\u00eb jasht\u00ebme anti-komuniste t\u00eb Presidentit Reagan, tonin e s\u00eb cil\u00ebs ai e kishte p\u00ebrcaktuar n\u00eb nj\u00eb fjalim tjet\u00ebr q\u00eb pat mbajtur pes\u00eb vjet\u00eb m\u00eb par\u00eb n\u00eb Pallatin Uestminst\u00ebr t\u00eb Londr\u00ebs, ku deklaroi para bot\u00ebs shpres\u00ebn e tij, \u201cp\u00ebr marshimin e liris\u00eb dhe t\u00eb demokracis\u00eb\u201d, duke th\u00ebn\u00eb se bota gj\u00ebndej n\u00eb nj\u00eb pik\u00ebk\u00ebthes\u00eb historike, se komunizmi si ideologji politike dhe ekonomike, shtoi ai, kishte d\u00ebshtuar, pik\u00ebrisht sepse shtypte lirin\u00eb dhe nuk respektonte t\u00eb drejtat e popujve q\u00eb sundonte.\u00a0 Fjalimi historik i Presidentit Reagan n\u00eb Berlin 25 vjet\u00eb m\u00eb par\u00eb, nuk i drejtohej, pra vet\u00ebm Berlinit dhe Gjermanis\u00eb, por gjith\u00eb bot\u00ebs komuniste, duke ven\u00eb n\u00eb pyetje legjitimitetin e regjimit sovjetik dhe t\u00eb gjitha regjimeve komuniste t\u00eb Evrop\u00ebs Lindore e Q\u00ebndrore.\u00a0 Nga fundi i vitit 1989, pothuaj t\u00eb gjitha diktaturat komuniste n\u00eb Evrop\u00ebn Qend\u00ebrore e Lindore ishin p\u00ebrmbysur dhe m\u00eb 1991, Bashkimi Sovjetik u shp\u00ebrnda dhe shumica e vendeve t\u00eb reja t\u00eb pavarura ish-sovjetike, filluan t\u00eb marshonin drejt\u00eb demokracis\u00eb.<\/strong><\/p>\n<p><strong>Fjalimi i Presidentit Reagan, q\u00eb p\u00ebr koh\u00ebn konsiderohet si nj\u00eb sfid\u00eb e guximshme dhe serioze ndaj ish-udh\u00ebheqsit sovjetik Mikhail Gorba\u00e7ov, q\u00eb t\u00eb provonte me vepra se ai ishte serioz rreth politik\u00ebs reformiste t\u00eb \u201cPerestrojk\u00ebs\u2019\u2019 dhe \u201cGllasnost-it\u2019\u2019 q\u00eb ai predikonte n\u00eb at\u00eb koh\u00eb.\u00a0 Sipas shum\u00eb historian\u00ebve, ky fjalim shikohet gjithashtu si nj\u00eb pik\u00ebk\u00ebthes\u00eb n\u00eb periudh\u00ebn e luft\u00ebs s\u00eb ftoh\u00ebt, sepse nxiti moralin dhe shpresat jo vet\u00ebm n\u00eb Gjermanin\u00eb Lindore, por dhe an\u00eb e mban\u00eb Evrop\u00ebs Lindore dhe Qend\u00ebrore, pasi, sipas tyre k\u00ebjo ishte nj\u00eb thirrje p\u00ebr t\u2019u zgjuar dhe p\u00ebr t\u00eb rivendosur nd\u00ebrgjegjen. Fjalimi, q\u00eb disa e pat\u00ebn konsideruar si provokues p\u00ebr koh\u00ebn, dihet tani se kishte shkaktuar mosmarrveshje madje edhe n\u00eb radh\u00ebt e zyrtar\u00ebve t\u00eb administrat\u00ebs s\u00eb Presidentit Reagan, disa jav\u00eb para se t\u00eb mbahej n\u00eb Berlin.\u00a0 Fjalimi ishte shkruar nga nj\u00eb shkrimtar n\u00eb mosh\u00eb t\u00eb re i Sht\u00ebpis\u00eb s\u00eb Bardh\u00eb i quajtur Peter Robinson.\u00a0 Por k\u00ebshilltar\u00ebt e lart\u00eb t\u00eb mbrendsh\u00ebm dhe diplomatik\u00eb t\u00eb Presidentit Reagan kund\u00ebrshtonin p\u00ebrdorimin, pik\u00ebrisht t\u00eb thirrjes tani t\u00eb fam\u00ebshme, \u201cZoti Gorba\u00e7ov, sh\u00ebmbe k\u00ebt\u00eb mur\u2026.\u2019\u2019, sepse mendonin ata, nj\u00eb thirrje e till\u00eb publike nga Presidenti Reagan do t\u00eb dob\u00ebsonte pozit\u00ebn politike t\u00eb Zotit Gorba\u00e7ov n\u00eb Kremlin. Por sipas ish-ndihm\u00ebsit t\u00eb tij, Ken Duberstin\u00eb, megjith\u00eb kund\u00ebrshtimet nga k\u00ebshilltar\u00ebt e tij m\u00eb t\u00eb lart\u00eb, Zoti Reagan m\u00eb n\u00eb fund vendosi vet\u00eb q\u00eb k\u00ebjo thirrje t\u00eb mbetej pjes\u00eb e fjalimit, ndon\u00ebse sipas tij, \u201cdo t\u00eb \u00e7\u2019mend\u00eb diplomat\u00ebt e Stejt Departmentit, por megjithk\u00ebt\u00eb, un\u00eb do ta p\u00ebrdor\u00eb\u2019\u2019, u tha ai k\u00ebshilltar\u00ebve t\u00eb tij t\u00eb ngusht\u00eb.<\/strong><\/p>\n<p><strong>Presidenti Reagan dhe para se t\u00eb b\u00ebhej president I Shteteve t\u00eb Bashkuara ishte shprehur se Muri I Berlinit nuk duhej t\u00eb ishte nd\u00ebrtuar kurr\u00eb. Si governator i Kalifornis\u00eb ai kishte mbajtur qendrimin se telat me gj\u00ebmba q\u00eb komunist\u00ebt kishin vendosur fillimisht p\u00ebr t\u00eb ndar\u00eb Berlinin per\u00ebndimor nga ai lindor duhej t\u00eb ishin hequr menj\u00ebher\u00eb.\u00a0 Ai kishte treguar gjithmon\u00eb neveritjen e tij me nd\u00ebrtimin e Murit t\u00eb Berlinit dhe ishte i vendosur t\u00eb b\u00ebnte \u00e7do gj\u00eb t\u00eb mundur p\u00ebr ta\u00a0 rr\u00ebxuar k\u00ebt\u00eb mur, megjith\u00ebse skeptik\u00ebt ishin t\u00eb shumt\u00eb si n\u00eb Evrop\u00eb, ashtu edhe n\u00eb Amerik\u00eb se sh\u00ebmja e k\u00ebtij muri mund t\u00eb sillte ndonj\u00eb ndryshim t\u00eb madh n\u00eb Berlin ose n\u00eb Evrop\u00eb.\u00a0 N\u00eb k\u00ebt\u00eb 25 vjetor t\u00eb fjalimit, mund t\u00eb thuhet se t\u00eb gjith\u00eb skeptik\u00ebt ishin gabim dhe se Presdienti Reagan kishte t\u00eb drejt\u00eb. Ish-k\u00ebshilltari i Presidentit Reagan p\u00ebr \u00e7\u00ebshtje t\u00eb sigurimit Komb\u00ebtar, Frank Carlucci \u00ebsht\u00eb cituar t\u00eb ket\u00eb th\u00ebn\u00eb para se t\u00eb mbahej fjalimi se thirrja q\u00eb Presidenti Reagan i b\u00ebri ish-udh\u00ebheqsit sovjetik p\u00ebr t\u00eb shembur Murin e Berlinit \u201c\u00cbsht\u00eb nj\u00eb fjali\u00a0 shum\u00eb e mir\u00eb, por nj\u00eb gj\u00eb e till\u00eb nuk do t\u00eb ndodh\u00eb kurr\u00eb.\u2019\u2019 Megjithk\u00ebte, ky fjalim sot konsiderohet si nj\u00ebri nd\u00ebr m\u00eb t\u00eb r\u00ebnd\u00ebsishmit n\u00eb historin\u00eb e Amerik\u00ebs, e ndoshta edhe n\u00eb historin\u00eb e bot\u00ebs.<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0a.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-1047\" title=\"A0a\" src=\"http:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0a.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"402\" srcset=\"https:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0a.jpg 600w, https:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0a-300x201.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>M\u00eb 12 Qershor, 1987 Presidenti Reagan duke mbajtur fjalimin e tij historik drejtuar banor\u00ebve t\u00eb Berlinit P\u00ebrendimor dhe gjith\u00eb bot\u00ebs.<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p><strong>25 vjet\u00eb pas fjalimit t\u00eb Presidentit Reagan n\u00eb Berlin, bota p\u00ebrballet sot me probleme t\u00eb reja politike, ekonomike dhe t\u00eb sigurimit.\u00a0 Madje, madje k\u00ebto sfida, n\u00eb krahasim me ato t\u00eb shekullit t\u00eb kaluar, mund t\u00eb jen\u00eb edhe m\u00eb t\u00eb m\u00ebdha e m\u00eb\u00a0 t\u00eb\u00a0 rrezikshme dhe m\u00eb t\u00eb pa-parashikueshme.\u00a0 P\u00ebr tu ballafaquar me k\u00ebto sfida, Shtetet e Bashkuara dhe bota\u00a0 kan\u00eb nevoj\u00eb p\u00ebr nj\u00eb udh\u00ebheq\u00ebs si Ronald Reagan, i cili me optimizmin dhe vendosm\u00ebrin\u00eb e tij, me besimin n\u00eb vlerat,\u00a0\u00a0 aft\u00ebsit\u00eb dhe fuqin\u00eb e k\u00ebtij vendi, do t\u00eb mund t\u00eb p\u00ebrballet dhe t\u00eb p\u00ebrballoj\u00eb sfidat e sot\u00ebme komb\u00ebtare dhe nd\u00ebrkomb\u00ebtare.<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0c.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-1048\" title=\"A0c\" src=\"http:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0c.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"404\" srcset=\"https:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0c.jpg 600w, https:\/\/revistakuvendi.org\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/A0c-300x202.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p><strong><br \/>\n<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00a0FJALIMI Q\u00cb I DHA FUND LUFT\u00cbS S\u00cb FTOH\u00cbT THIRRJA Q\u00cb NDRYSHOI BOT\u00cbN: \u201cZOTI GORBA\u00c7OV, SH\u00cbMBE K\u00cbT\u00cb MUR\u2019\u2019 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Nga Frank Shkreli Kur Zoti Ronald Reagan filloi nga detyra e presidentit t\u00eb Shteteve t\u00eb Bashkuara m\u00eb 1981,<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1044","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-intervista"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/revistakuvendi.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1044","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/revistakuvendi.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/revistakuvendi.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/revistakuvendi.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/revistakuvendi.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1044"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/revistakuvendi.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1044\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1050,"href":"https:\/\/revistakuvendi.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1044\/revisions\/1050"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/revistakuvendi.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1044"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/revistakuvendi.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1044"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/revistakuvendi.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1044"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}